Böcker

Dr Natasha Campbell-McBride grundade The Cambridge Nutrition Clinic 1998. Som förälder till ett barn som helt återhämtat sig från en grav inlärningssvårighet, var hon mycket medveten om de svårigheter som andra föräldrar som hon ställs inför, och hon har ägnat mycket av sin tid åt att hjälpa dessa familjer. Hon insåg att kost spelar en avgörande roll när det gäller att hjälpa barn och vuxna att övervinna sina funktionsned-sättningar, och har banat väg för användningen av probiotika inom detta område. Hennes vilja att dela med sig av sin kunskap har resulterat i att hon bidragit till många publikationer, samt presentationer om inlärningssvårigheter och matsmältningsstörningar vid internationella seminarier och konferenser. Denna bok sammanfattar hennes erfarenhet och kunskap i ämnet. Hon anser att sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa, den mat och dryck som vi intar och tillståndet i vårt mat-smältningssystem är absolut, och resultaten av hennes arbete har stöttat hennes ståndpunkt i denna fråga. På hennes klinik diskuterade föräldrarna alla aspekter av sitt barns tillstånd, trygga i vetskapen om att de inte bara pratade med en professionell utan med en person som har levt sin erfarenhet. Hennes djupa förståelse för de utmaningar de stod inför gör att hennes råd är i en klass för sig. Och nu kommer all denna kunskap i en bok! Natasha Campbell-McBride har en läkarexamen och specialistexamen i både neurologi och human nutrition. På sin klinik i Cambridge var hon specialiserad på nutrition för barn och vuxna med beteendestörningar och inlärningssvårigheter samt vuxna med störningar i matsmältningssystemet och immunsystemet. Dr Natasha Campbell-McBride ska gratuleras till att ha sammanställt en så väl underbyggd och provokativ bok. Jag rekommenderar den varmt. Dr Basant K Puri, överläkare i psykiatri, Imperial College, London, Storbritannien

Vårdmöten vid autism och ADHD är en bred teoretisk och praktisk introduktion till neuroaffirmativ vård samt en introduktion till ett kommande paradigmskifte. ADHD och autism, diagnostiserad eller självidentifierad, förekommer bland både vårdpersonal och patienter. För att vården ska kunna främja god hälsa och lika villkor för alla behöver<br/>levda erfarenheter få ta mer plats och styrkorna med olika funktionssätt lyftas fram. <br/><br/>Bokens tre delar presenterar det rådande medicinska perspektivet, den framväxande synen på neurodiversitet och hur vården kan utföras utifrån ett neurodiversifierat synsätt. Boken beskriver även hur arbetsmiljön i vården<br/>kan göras mer neuroaffirmativ. <br/><br/>Det personcentrerade förhållningssättet genomsyrar hela boken och läsaren<br/>får tydliga, praktiska tips om hur vården kan göras mer anpassad för personal och patienter med autism och/eller ADHD. <br/><br/>Boken är tänkt att fungera både som fortbildningslitteratur för yrkesverksamma inom vården och som kurslitteratur för studenter inom vårdområdet. <br/><br/><strong>Om författarna</strong><br/><strong>Åsa Hedlund</strong> är autist och docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar om autistiskt välbefinnande samt autism och ADHD i vården, hos både patienter och vårdpersonal.<br/><strong>Maria Bühler</strong> är leg. psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon arbetar med utredning och behandling av personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt med handledning och fortbildning av kollegor och andra yrkesgrupper.

<b>En banbrytande bok om hur samhället gör dig sjuk -- och hur du kan bli frisk igen</b><br/><br/>Trots alla framsteg inom medicin och sjukvård ökar kroniska sjukdomar lavinartat i västvärlden, och allt fler unga lider av mental ohälsa. Hur går det ihop? I denna revolutionerande bok undersöker den kanadensiska läkaren Gabor Maté vad som egentligen är »normalt« när det kommer till hälsa.<br/><br/>Efter över fyra decenniers klinisk erfarenhet drar Maté slutsatsen att den västerländska medicinen har försummat den roll som trauma, stress och det moderna livets påfrestningar har på våra kroppar och sinnen. Därför misslyckas man ofta med att läka hela människan, trots all kunskap och teknik. I <i>Myten om det normala</i> förklarar Gabor Maté hur individens och samhällets mående är tätt sammankopplat, och visar vägen till läkning.<br/><br/>*<br/><br/><b>Gabor Maté</b> är en kanadensisk läkare och författare. Han har skrivit flera bästsäljande böcker, som översatts till över 30 språk och hyllats världen över.<br/><b>Daniel Maté</b> är kompositör och medförfattare till <i>Myten om det normala</i>.

- Hjärt­sjukdomar kan stabiliseras och fås att gå tillbaka med hjälp av diet- och livsstilsförändringar.<br/><br/>- Statiner har ingen tydlig effekt för att fördröja utveckling av hjärtsjukdomar. <br/><br/>Det är två av de slutsatser som den brittiske kardiologen Aseem Malhotra kommer fram till i Frisk utan statiner, där han undersöker i vilken mån den etablerade synen på statiner är vetenskapligt grundad. <br/><br/>I sin bok presenterar han en alternativ, statinfri metod för att förebygga och reversera hjärt­sjuk­domar, där fokus ligger på hälsosamma matvanor och livstilar.<br/><br/>Aseem Malhotra tar även upp hur man på ett tidigt sta­dium kan bli medveten om riskfaktorerna för hjärtsjukdomar och hur man kan beräkna dem. <br/><br/>Hjärtsjukdomar är den främsta dödsorsaken i västvärlden och den vanligaste medicinen mot dem är statiner. När statinläkemedlen introdu­cerades trodde forskare att de helt skulle eliminera hjärtsjukdomar. Men så blev inte fallet.<br/><br/> <br/><br/>Aseem Malhotra är överläkare inom kardiologi och professor i evidensbaserad medicin. Han medverkar som expert i ­brittiska och inter­na­tionella medier och skriver i vetenskapliga tidskrifter som British Medical Journal och ­European Scientist. År 2020 utgav han boken Bättre immunförsvar på 21 dagar (Karneval). I Storbritannien är Aseem Malhotra en fram­trädande representant för den »livsstilsmedi­cinska« rörelsen. År 2018 utnämndes han av företaget Onalytica till den mest inflytelserika läkaren i världen vad gäller opinionsbildning kring fetma.<br/><br/> <br/><br/>Aseem Malhotra: Varför är hjärtsjukdomar fortfarande dödsorsak nummer ett? <br/><br/>Under läkarutbildningen fick vi lära oss vilka de traditionellt ­vikti­gaste riskfaktorerna för hjärtsjukdomar är: högt kolesterol, ­diabetes, rökning, högt blodtryck och hög ålder. Dagens undervisning förmedlar samma budskap. Ändå har vi, trots decenniers forskning, inte bara misslyckats med att utrota ­hjärt­sjukdomarna de är fortfarande dödsorsak nummer ett i västvärlden.<br/><br/>Hur ska man förklara det?<br/><br/>Det beror först och främst på att hälso- och ­sjukvårdens primära medel för att förebygga och behandla hjärtproblem har fokuserat på läkemedel (vilket har haft mycket begränsad effekt), istället för att ta itu med ­bakomlig­gande orsaker.<br/><br/>För det andra beror det på att de konven­­tio­­­nella kostråden om att begränsa kolesterol genom att minska konsumtionen av mättat fett inte bara är felaktiga, utan också san­nolikt har ökat risken för hjärtsjukdom genom att stimulera den enskilt viktigaste faktorn bakom kranskärlssjukdom och hjärt­infarkt, nämligen insulin­resistens.

Boken beskriver samverkan i hälso- och sjukvård ur olika perspektiv och ger verksamhetsnära exempel. <br/><br/>Svensk hälso- och sjukvård har jämförelsevis goda resultat men brister i exempelvis kontinuitet och koordinering. Till följd av vårdens ökade specialisering behövs förmågan att samverka för en säker vård och ett effektivt utnyttjande av resurser. <br/><br/>Denna antologi syftar till att ge en förståelse av samverkan som fenomen, men också att kontextualisera förutsättningar för samverkan i hälso- och sjukvården. Boken beskriver och problematiserar samverkan i relation till större systemomställningar, lokala förutsättningar, etiska frågeställningar och mellanmänskliga relationer. Därutöver behandlas exempelvis bedömning och vårdplanering vid vårdövergångar, men också teamsamverkan med exempel från psykiatri, diabetes och sluten vård för sköra äldre. <br/><br/>Boken vänder sig till studenter inom hälso- och sjukvård samt omsorg, och även till yrkesverksamma som samverkar mellan olika professioner, vårdformer eller vårdgivare i mötet med patienter och närstående inom hälso- och sjukvårdens alla delar. <br/><br/><strong>Sagt om boken</strong><br/>"Den här boken bidrar till den pågående utvecklingen (av ämnet) genom att lyfta fram aktuella frågeställningar till vårdorganisationer. Författarna belyser både möjligheter och utmaningar med samverkan utifrån olika infallsvinklar, och mångfalden av exempel från praktiken bidrar till ökad förståelse för den komplexitet som samverkan innebär." Kajsa Lindberg, Professor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. <br/><br/><strong>Om författarna</strong><br/>Huvudredaktörer är Annika Eklund, universitetslektor och fil.dr i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst och Christian Gadolin, universitetslektor och docent i företagsekonomi vid Högskolan Väst. <br/><br/>Övriga medförfattare är Tove Godskesen, Inger Jansson, Lena G. Larsson, Mikael Löfström, Maivor Olsson-Tall, Åsa Rejnö, Helle Wijk, Ewa Wikström och Kristina Åhlund.

Vårdhygien är samlingsnamnet för alla de rutiner och åtgärder som görs för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Enligt forskning borde 30 procent eller fler av de vårdrelaterade infektionerna kunna förebyggas. Vårdhygien hamnar i fokus när spridningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar och nya typer av samhällsfarliga epidemiska infektionssjukdomar uppstår. <br/><br/>I boken beskrivs de mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner, principer för antibiotikabehandling, antibiotikaresistenta bakterier, infektionsrisker vid olika typer av behandlingar och ingrepp, förebyggande åtgärder, hur smittspridning går till inom sjukvården, åtgärder för att förhindra smitta, rutiner som ska fungera - som till exempel städning, tvätthantering och desinfektion. Vidare görs en genomgång av hur smittskydd och vårdhygien är organiserat i Sverige, av lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd och slutligen vart en patient som har synpunkter eller klagomål kan vända sig. <br/><br/>Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Den kan med fördel även läsas av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, journalister och allmänhet för att ge ökad kunskap på området. <br/><br/><strong>Om författaren</strong><br/>Göran Hedin är legitimerad läkare, specialist i klinisk mikrobiologi, medicine doktor och även magister i smittskydd och vårdhygien. Han har forskat om laboratoriemetoder för att upptäcka antibiotikaresistens hos bakterier och smittspridningsvägar inom sjukvården. <br/><br/>Sin nuvarande yrkesroll har han inom klinisk mikrobiologi men han har även arbetat som hygienläkare, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, representerar han Sverige som specialist på desinfektionsmedel. <br/><br/><strong>Sagt om boken</strong><br/>&quot;En god introduktion till det breda ämnet vårdhygien&quot;, menar Jon Edman Wallér, doktorand, ST-läkare i klinisk mikrobiologi och vårdhygien, i Lakartidningen.se 2021-01-18. <br/><br/>&quot;Boken är ytterst genomarbetad och detaljerad. Vissa avsnitt övergår lekmannens nivå men ansatsen och bredden i framställningen i kombination med angelägenhetsgraden gör Vårdhygien till obligatorisk läsning inom vård och omsorg.&quot; Helhetsbetyg: 4. Publicerat i BTJ-häftet nr 21, 2020. Skrivet av lektör Matts Lindberg.

Vaccinernas historia är en populärvetenskap­lig redo­­gö­relse för vacciner som folkhälso­åtgärd, från den första ympningskampanjen mot smittkoppor för 300 år sedan till dagens mRNA-vacciner.<br/><br/>Bokens författare, John ­Leake och Peter ­McCullough, är varken principiella ­anhängare till vacciner eller ­prin­ci­piella motståndare till dem, så kallade antivaxxare. ­Deras syfte är att utifrån aktuell ­forskning klargöra vad som är fakta och vad som är myter om ­vacciner.<br/><br/>De fastslår att hälsofördelarna med vissa vacciner för vissa människor kan sägas uppväga riskerna, men att det i andra fall kan vara tvärtom.<br/><br/>De kommer fram till att många av de föreställningar om ­­vac­­­ci­ner som tas för givna inte håller streck.<br/><br/>Vacciner lyfts ofta fram som en central orsak till att barna­dödligheten minskade och folk­hälsan ­förbättrades på 1900-talet, fastän detta snarare var en ­effekt av fak­torer som kost, ­sani­tet och boende­standard.<br/><br/>Vacciner lyfts ofta fram som generellt säkra ­me­di­­cinska interventioner, fastän de typer av studier som skulle kunna bevisa det nästan aldrig genomförs.<br/><br/>Samtidigt leder den dokumentation som finns om vaccin­relaterade skador sällan till åtgärder. Trots att det idag finns tusentals fackgranskade ­studier om skador efter covid-19-vaccinerna, och trots att dessa vacciner bara i USA är associe­rade med över en halv miljon dödsfall, fortsätter de att distribueras.<br/><br/>John Leake är författare inriktad på doku­men­tära kriminalhistorier. Peter McCullough är internläkare, kar­dio­­log och epidemiolog. Han har publicerat över 1000 veten­­skapliga artiklar och ­inom hjärt-njur-­medicin är han den mest publice­rade forskaren i historien. Han har varit huvudredaktör för Springers ­lärobok ­Textbook of Cardiorenal Medicine och chefredaktör för American Journal of ­Cardiology. Som expertvittne har han framträtt i den ame­rikanska senaten i Washington D.C. och i Europaparlamentet. John Leake och Peter Mc­Cullough utgav 2022 boken Modet att behandla covid-19: Historien om läkarna som lärde sig att bota covid-19 och deras kamp mot det medicin­industriella komplexet (Karneval).<br/><br/>»Sedan den allra första vaccinationskampan­jen i Boston 1721 har massvaccineringar inte följt någon rigorös vetenskaplig metod. I stället har de mest byggt på gissningar, vågspel och vilt experimenterande. Många av de ivrigaste förespråkarna har drivits av religiös glöd, önsketänkande, ideologi och ett begär efter yrkesmässig och social ­prestige och pengar.<br/><br/>En central fråga när man tar ställning till om det finns skäl att använda ett vaccin är om nyttan är större än riskerna. De ­verkliga riskerna och nyttan kan bara fastställas ­ge­nom opartiska undersökningar, full transparens och fri debatt. Granskningsförbud har aldrig lett till större kunskap.<br/><br/>Den omfattande censuren för att mot­verka vaccinskepsis under covid-19-pandemin slog tillbaka genom att väcka misstro mot vaccinförespråkarna och misstänksamhet gällande deras motiv. Vacciner kan inte bli säkrare och mer effektiva om de inte får ifrågasättas och utvärderas kritiskt.<br/><br/>Det går inte heller att göra en fullständig genomlysning av orsakerna till autism och andra kroniska sjukdomar om det är förbjudet att undersöka möjligheten att alla de sprutor som barn ges inom ramen för vaccinationsprogrammet kan spela roll.<br/><br/>Vi hoppas att den här boken ska bidra till en mindre dogmatisk och mer nyanserad diskussion om riskerna och nyttan med vaccinering.« <br/><br/>John Leake <br/><br/>Peter McCullough