Historia & Arkeologi

Riddarholmskyrkan har, allt sedan den mäktiga tegelbyggnaden murades upp i slutet av 1200-talet, varit en betydelsefull plats för de som styrde i kungariket Sverige. Här har historia skapats men bara en bråkdel av allt som hänt har lämnat spår i olika källor. Det mesta är sedan länge bortglömt. I Projekt Magnus Ladulås har arkeologer försökt fylla några kunskapsluckor och hitta svar genom nya undersökningar och analyser. Mellan 2011 och 2018 gjordes arkeologiska undersökningar i och kring de två gravtumbor som finns i Riddarholmskyrkans kor. Målet var att återfinna Magnus Ladulås kvarlevor och undersökningarna. Vad fann arkeologerna? Denna publikation är en vetenskaplig slutrapport för projektet men boken vänder sig också till en bredare läsekrets med ett intresse för Stockholms, och Sveriges, medeltida historia.

<b>Karolinerna Turdfjäll och Höljeman</b><br/><br/>Den illustrerade boken <i><b>Karolinerna Turdfjäll och Höljeman</b></i> berättar om två karolinersoldater med familjer under perioden 1682 1785. Boken speglar såväl det stora historiska skeendet som de två soldaternas vardag. Deras liv är hårt och fullt av tragik, men humor och glädje­ämnen saknas inte. Den ene karolinen är officeren, stabsadjutanten och kaptenen Jacob Turdfjäll från Ingermanland med hustrun, prostdottern Elisabeth "Lisa" Phragmenia från Hanebo-Segersta i södra Hälsingland. Jacob och Lisa bildar familj i Bollnäs men flyttar sedan upp till Torneå med sina fyra barn. Den andre karolinen är den jämt­ländske korpralen, livdragonen och snickaren Anders Höljeman från Lit med sin fru, bonde­dottern Margeta Andersdotter från Järvsö i norra Hälsingland. Paret bildar familj i Järvsö och får tio barn. I händelseförloppet deltar även knektarnas duglige överste och senare general Henrik Magnus von Buddenbrock från Livland, samt många fler. Läsaren får följa hur livet för militärerna och deras närstående påverkas, dels av krigen, dels av vilken samhällsklass de råkar tillhöra.<br/><br/><b>Berit Bryntse</b><br/><br/>Berit Bryntse (f 1954) är pensionerad ingenjör från järnvägsbranschen som sadlat om och blivit författare. Född i Uppsala av norrländska föräldrar, växte hon upp i Finspång och Örebro men tillbringade ferierna i Härnösand och Järvsö. Efter naturvetenskaplig student och fortsatta studier fick Berit Bryntse arbete på en internationell koncern i Stockholm på 1970-talet. Hon och många andra kämpade hårt för att förbättra tågsäkerheten och fick vara med om att införa automatiskt tågstopp (ATC) som hindrar tågets framfart om lokföraren missar en stoppsignal. Efter många år som familjeföretagare och konsult avyttrade hon sitt företag och har därefter som främsta intressen att skriva och släktforska, vilket bland annat har lett till den nya boken om karolinerna.

Att det funnits barn som vuxit upp inne på Karlsborgs fästning är idag tämligen okänt. Boken skildrar upplevelserna från några av barnen som växte upp där under 40- och 50-talet. <br/><br/>Dessa barn levde i vad de själva har beskrivit som en egen skyddad värld samtidigt som de alla vittnar om en barndom full av äventyr och en enorm frihetskänsla. De sprang i fästningens hemliga gångar som på den tiden var öppna, och kunde fritt utforska platser som idag till stor del är skyddade och begränsade områden. Deras både gemensamma och enskilda berättelser kompletteras med foton från privata fotosamlingar tillsammans med fotografens nytagna foton från Karlsborgs fästning. <br/><br/>Boken <i>Fästningsbarn </i>ger läsaren en unik inblick i ett stycke svensk kulturhistoria som inte tidigare dokumenterats - med barnens perspektiv i fokus - en värld så olik någon annan i Sverige.<br/><br/><i>Karlsborgs fästning, som grundades av Karl XIV Johan, är den enda svenska fästningen av sitt slag då den fungerade som en stad i staden och bland annat byggdes för att kunna agera som Sveriges reservhuvudstad i krigstid. Den skulle dessutom axla rollen som säte för kungahus, regering, riksdag och Sveriges guldreserv. På fästningen fanns allt från tjänstebostäder för de anställda och deras familjer till andra förnödenheter såsom kyrka, sjukhus, telegraf, skola, bank och affärer vilket innebar att det inte fanns någon anledning för de boende att söka sig utanför fästningsområdet.</i><br/><br/><i> </i><br/><br/><b>Chris Rinzén</b> är utbildad kriminolog men har de senaste åren arbetat som bildkonstnär med uppdrag både i Sverige och utomlands. Hon har alltid haft ett stort fotointresse och en förkärlek för att fånga och förmedla känslor genom kameran oavsett om motiven är människor eller miljöer. Chris har tidigare skapat fotoutställningen Fästningsbarn - dåtidens barn i dagens ljus och debuterar nu som författare med boken <i>Fästningsbarn</i>.

Dalarnas fäbodristningar är en rik skatt av bilder och korta texter. De höggs och ristades på träd, i husväggar, i stenblock och på berghällar från 1600-talet framåt mitten av 1900-talet av vallkullor och andra som arbetade och vandrade i utskogarna. Denna fascinerande och rikt bildsatta bok beskriver ristningarna, var de finns och vad de berättar om livet och människorna.

Ingen kung har suttit längre på Sveriges tron än Carl XVI Gustaf. Den 15 september 2023 firade han 50 år på tronen och samma år var det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni. Detta speciella jubileumsår uppmärksammades med en stor utställning på Kungliga slottet och denna omfattande bok. I text och bild presenteras föremål, miljöer och ceremonier som berättar om hovets betydelse för Sveriges utveckling som land och kulturnation under 500 år. <br/><br/>Huvudförfattare är Lars Ljungström, förste intendent vid Kungl. Husgerådskammaren.

Med populärvetenskapligt berättande och rikt bildmaterial färdas vi genom olika epoker. En mosaik av dramatiska händelser, festligheter och stillsamma ögonblick i detta historiskt värdefulla hus.

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.