Böcker

Denna bok är en introduktion till kopparhantverket i Blekinge. Den ger inte en fullständig bild av den lokala och historiska utvecklingen av hantverket, eftersom den personhistoriska forskningen angående 1600- och 1700-talets kopparslagare försvåras av att kyrkliga handlingar delvis saknas.<br/> Mer än 200 personer som arbetat med koppar omnämns här, men i landskapet har det funnits fler inom yrket. Uppgifter om födelse och/eller död anges där de påträffats. Boken behandlar särskilt den svenska tiden, med tonvikt på kopparslagarämbetena i Karlskrona, Sölvesborg och Karlshamn. Det blir ett nerslag i svensk kopparhantering och vänder sig till alla med intresse för ämnet och dess historia.<br/> Kopparslagarnas verksamhet var oumbärlig i århundraden, och kopparföremål användes i hushållen överallt i landet, från enkla torp till rika herrgårdar och slott. Både städer och landsbygden erbjöd arbetsmöjligheter och stadig efterfrågan på reparationer och nytillverkning. Idag är kopparföremålen en påminnelse om gångna tiders behov av vardagens och festens tillbehör. <br/><br/> Magnus Green, specialist på äldre konsthantverk i metall liksom äldre hantverkshistoria, har skrivit en översiktlig historik om landskapets kopparslagare och kopparslagarämbeten. Eva Hansson, Sveriges främsta kännare av äldre svenskt kopparhantverk, kopparslagare och deras stämplar, har sammanställt en förteckning över kopparslagare verksamma i Blekinge.<br/> Kopparslagaryrket har gamla anor i Blekinge och har fortfarande en aktiv representant i mig, som fjärde generationen i detta hantverk. <br/><br/> Boken ges ut av Kopparslagarmuseum, Södööska gården i Karlskrona. Museet invigdes 3 juni 2015 med delfinansiering från Riksantikvarieämbetet. Det är en glädje att samarbeta med Magnus Green och Eva Hansson, eftersom vi beskriver detta gamla skråyrke utifrån våra olika kunskapsområden. <br/><br/> Trevlig läsning! <br/><br/> Karlskrona maj 2018<br/> Michaela Ivarsdotter<br/> Kopparslagarmästare och metallkonstnär

Välkommen till 1980-talet. Hits av Madonna, Europe och Roxette. Vuxna som förfasas över hårdrock och synthmusik. Biofilmer som Tillbaka till framtiden , Fame och Ghost busters . På tv går Dallas , Varuhuset och Linus på linjen . Kebab, sushi och taco dyker upp på svenska tallrikar. Mats Wilander och Stefan Edberg firar internationella tennisframgångar, och Gunde Svan och Thomas Wassberg radar upp medaljer inom längdskidåkning. Det blir trendigt att träna aerobics och löpning. Detta och mycket mer hände på 80-talet, så om du vill veta mer om - eller minnas - Reagan och Gorbatjov så väl som Palmemordet och Berlinmurens fall är detta boken för dig. <br/><br/>ARNE NORLIN (f. 1947) är journalist och författare. Han har ett förflutet som reporter på Aftonbladet och skriver uppskattade böcker både för barn och vuxna. <br/><br/>SANNA NORLIN (f. 1977) är författare och har tidigare skrivit böcker för barn och ungdom. Hon växte upp på 80-talet.

Boken handlar om det gamla Karlstad på 1800-talet och tidigare. Stadsdelen Tingvalla bestod av 241 tomter eller gårdar, delvis som på landet med små rödmålade, torvtäckta en- eller tvåvåningshus med uthus, stallar, fähus, logar, hästar, kor, grisar med mera i trädgården. Betesmarker fanns på andra sidan Klarälven, så varje morgon och kväll vallades kreaturen över Västra bron och genom stadsdelen Klara. I Klara fanns också i slutet av 1800-talet ett växande antal bostäder av varierande storlek, småhus och mindre hyreshus. <br/> <br/> I Karlstad livnärde man sig ofta som hantverkare, t.ex. garvare, sämskmakare, färgare, kopparslagare, tunnbindare, repslagare, knappmakare m.m., yrken som inte är så vanliga numera. <br/> <br/> Karlstad var med andra ord en verklig idyll, där alla kände alla, och man brydde sig om varandra som i en familj.<br/> Men idyllen försvann med den stora brandkatastrofen den 2 juli 1865, när nästan hela Tingvallastaden brann och och familjerna blev hemlösa.<br/> <br/> I denna bok har jag gått igenom alla Karlstads stads gårdar i nummerordning från nr 1-3, som är Biskopsgården osv till nr 241, och i Klara som har beteckningarna Klara 1 till 27 osv. Gårdarna och husen beskrivs, liksom människorna som levde där.<br/> <br/> Det är närmast ett under att det går att få fram så mycket uppgifter om stadsdelen Tingvalla, eftersom arkiven till stor del brann upp. Men historikern C E Nygren gjorde ett bra jobb, som bland annat intervjuade gamla personer som hade minnen från branden och tidigare.

Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria. Dagens Nyheter <br/><br/>Det brukar ju heta att land ska med lag byggas. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. <br/><br/>I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. <br/><br/>Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i <i>Det går an</i> och <i>Barnets århundrade</i>. Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst i det här landet? <br/><br/><i>Orden som formade Sverige</i> är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt. <br/><br/> <br/><br/><b>Sagt om boken</b><br/><br/>Det är välskrivet, ofta roligt och utmanar läsaren att säga emot och fundera på egna bättre exempel. Aftonbladet<br/><br/>Elisabeth Åsbrink gör en lysande upptäcktsfärd genom svensk idéhistoria. Dagens Nyheter <br/><br/>Det är välskrivet, ofta roligt och utmanar läsaren att säga emot och fundera på egna bättre exempel. Aftonbladet <br/><br/>Jag hoppas att 'Orden som formade Sverige' blir vida läst. Smålandsposten <br/><br/>Åsbrinks bok är av ett eget slag. Den handlar mer om svenskarna än om Sverige. Mer om värderingar, mer om språk och tankevärldar än om årtal och regent- och regeringslängder. Den är fri i tanken, hoppar i tiden när den stöter på paralleller, befruktar de stora linjerna med anakronismer och sidospår, och som lärobok för oss som för ofta tittade ut genom klassfönstret under historielektionerna är den oslagbar. Västerbottenskuriren <br/><br/>Kapitlet om vad svenskarna visste eller inte kände till om Förintelsen är en av de elegantare avrättningarna av Jan Guillou som skrivits, det apropå hans påstående från häromåret om att svensken intet visste om folkmorden före 1945. Expressen <br/><br/>Åsbrink skriver med sedvanlig klarhet, ibland med vasst patos och alltid med nyfikenhet. Uppfordrande och stimulerande om svenska ord. Göteborgsposten Här finns en lång rad alldeles underbara texter. Kloka och vackert skrivna. Sydsvenska dagbladet <br/><br/>Hon skriver elegant, humoristiskt, ibland med en ironisk ton, och bakom ligger en imponerande källforskning./.../ Jag hoppas att 'Orden som formade Sverige' blir vida läst. Borås Tidning

I den här boken rör vi oss i en skugglik sfär där mycket kan upplevas som vackert, skräckfyllt, främmande och avlägset. De giftiga änglatrumpet, belladonna och blåduva (stormhatt) har namn som är förföriska och bär på lockelse; här skönjs en dubbelhet. På liknande sätt märks tvetydigheten i att spikklubban har bedårande trumpetformade blommor, men kan ta en människas liv. Den tillsynes enkla potatisen är släkt med de beryktade hallucinogena växterna alruna och bolmört. Giftväxterna bär på dramatik och komplexitet, de växer i ett gränsland mellan skönhet och död och förekommer sedan länge både i läkekonsten och i folktron. Här får du stifta bekantskap med exempelvis frukt som för vilse, växtandar, djävulens talisman, giftträd, hoppets späda blomma, häxsmörjelser i myt och verklighet, läketrädgården och klockklang i feernas rike.<br/><br/>Sara Bonadea George har i flera år undervisat om folktrons flora på folkhögskolor, bibliotek, studieförbund och andra platser samt hållit trädgårds- och vildväxtvandringar i ämnet. Hon är författare till den omskrivna <i>Blodets blomma: Växter i svensk folktro</i> (2023) och huvudredaktör för tidskriften <i>Hjärnstorms</i> nummer "Flora" (2025). Boken är bildsatt med suggestiva originalillustrationer av konstnären Kristoffer Nilsson.

Allt hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria. Och inte minst revolterade studenter runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsministern hette sedan 1946 Tage Erlander. När de som föddes åren efter andra världskriget närmade sig slutet av tonåren förändrades landet totalt. Allt fler fick möjlighet att studera vid universiteten. Gamla unkna moralbud föll och vi fick en sexuell frigörelse, inte minst sedan p-pillret släppts fritt i maj 1964. I bakgrunden fanns hela tiden popmusiken. Det började med att fyra unga män från Liverpool, Beatles, lät håret växa och började skriva egna låtar. Den rikt illustrerade <i>Vi minns 60-talet</i> ingår i en serie med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle. Tidigare har <i>Vi minns 40-talet</i> och <i>Vi minns 50-tale</i>t utgivits.<br/><br/> <br/><br/>"Boken är mycket mer än bilder med en korttext, det mest intressanta får man veta mer om. En härlig nostalgitripp!" Expressen

Med ångbåt från land till stad. Ångbåtslinjer i Mälardalens jordbruksområden 1860-1950 Den tid som kan kallas för ångbåtsepoken är borta sedan länge, men ångbåtarna lämnade många spår som är synliga än idag. Under tidigt 1800-tal etablerades ångbåtslinjer mellan Stockholm och övriga städer runt Mälaren. Ångbåten var modern för sin tid och stod för förändring, både ekonomiskt, tekniskt och socialt. Samma transportbehov som skapade ångbåtslinjerna i Mälaren finns ännu kvar men tillgodoses numera på annorlunda sätt. Att det ändå återstår en liten flotta av de gamla vita båtarna gör det lättare att förstå gårdagens utveckling. De bevarade fartygen kan ses inte bara som teknikhistoria utan också som minnesmärken över Stockholms och Sveriges ekonomiska historia. I den här boken beskriver författaren Lennart Rydberg hur det gick till när ångbåten fick sin framträdande plats. Vilka stod för initiativen och kapitalet? Hur utvecklades tekniken och hur ändrades kraven på service och komfort under ångbåtsepoken?