Böcker

<b>Beppe Wolgers </b>starka band till det jämtländska landskapet lyser starkt i hans diktning. <br/><br/>År 1968 förvärvar famljen Wolgers hemmanet Bränngården på Öhn i Ströms vattudal i norra Jämtland. När så sker, är det en total omvälvning i Beppe Wolgers liv. <br/><br/>Under nästan tjugo år skulle han betrakta denna landsända som en känslomässig bas i tillvaron. Inspirationen från det nya landskapet drabbar också Wolgers skrivande, han blir poet på riktigt och på allvar. <br/><br/>Mellan 1969 och 1983 publicerar han fyra diktsamlingar med jämtländska motiv. Han öppnar sig både mot en ny inre uppriktighet, och mot en trakt med dess oförställda människor omkring sig. <br/><br/><b>Dikter från Vattudalen </b>är ett urval ur Beppe Wolgers fyra diktsamlingar: <b>Bilder från Milwaukee,</b> <b>Röster från Vattudalen, </b><b>Episod i Vikens kapell, </b><b>Mannen i Vattudalen. </b> Boken är försedd med ett förord av Gunnar Balgård, som också stått för urvalet, samt ett nyskrivet efterord av Teodor Wolgers.

Lars Forssell (1928-2007) var en svensk poet, dramatiker och översättare. Hans första bok var "Ryttaren och andra dikter" (1949), vilken följdes av en lång rad diktsamlingar, pjäser, filmmanus, översättningar och vistexter. Han invaldes i Svenska Akademien 1971, samma år som han publicerade "Oktoberdikter", som nu utkommer i nyutgåva i N/L:s poesibibliotek, med förord av Athena Farrokhzad. <br/><br/>"Det storartade med Forssells förhållningssätt till sin revolutionära protagonist är att han tror på Lenins övertygelse. Han förblir lojal med dess vision om en ny världsordning, utan att fetischera eller förhärliga den. Lenin själv är ansatt av tvivel, han förnekar inte kampens fallgropar, samtidigt som han fortsätter att hävda dess ofrånkomlighet. I sex sviter låter Forssell honom komma till tals, stundtals vresig, stundtals spjuveraktig, alltid uppfylld av revolutionär rättfärdighet." Ur Athena Farrokhzads förord. <br/><br/>N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

<b>Efterlängtad prestigeutgåva av den störste svenske skalden genom tiderna</b><br/><br/>Som den engelskspråkiga världen har sin William Shakespeare har vi Carl Michael Bellman, den största svenskspråkiga skalden genom tiderna. Hans centrala verk är <i>Fredmans epistlar</i> [1790], en diktcykel skriven under tjugo års tid. <br/>Den försupne före detta hovurmakaren Fredman är här odödliggjord som Bellmans antihelgon. Med Movitz och andra vänner i Gamla stans gränder dyrkar han sin Bacchus, supen som tillfälligt lindrar dödsskräcken, och sin Ulla Winblad, skönheten på jorden. Fredmans epistlar parodierar Paulus brev i Bibeln, avsedda att frälsa folk till den rätta vägen. Fredmans himmelrike finns i ett rus så starkt att det tillintetgör medvetandet om existensen. Och aldrig har Stockholm besjungits så levande och vackert. <br/><br/>CARL MICHAEL BELLMAN [1740-1795] föddes i Stora Daurerska huset vid Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Fadern var lagman och sekreterare i slottskansliet, hans mor var dotter till kyrkohedern i Maria församling. Carl Michaels litterära talang upptäcktes när han som fjortonåring under en febersjukdom enbart talade på vers. Fadern blev senare sjuk och familjen tvingades genomleva fattigare tider. Carl Michael Bellman hamnade i kung Gustav III:s nåd, och 1776 fick han tjänst som hovsekreterare. Bellman skrev sin första »epistel« 1770, det skulle bli 82 stycken innan de gavs ut 1790.

"Sonja Åkesson borde bli välfärdens nationalskald." -<br/><br/><em>Aftonbladet</em><br/><br/>"Det är dikter att återvända till många gånger under livet. Till både glädje, sorg och tröst."<br/><br/><em>Göteborgs-Posten</em><br/><br/>"Ingen konst jag har tagit del av hittills i år har gjort mig lika hoppfull."<br/><br/><em>Jönköpings-Posten</em><br/><br/>"Sonja Åkesson är en av den svenska litteraturens stora humorister, liksom en av dess mest klarsynta feminister. Och när hon ger röst åt varje människas existentiella ensamhet lindrar hon den också."<br/><br/><em>Blekinge Läns tidning</em><br/><br/>"Sonja Åkesson är på ett självklart sätt den kvinnliga och verklighetsnära lyrikens ena grindstolpe i svensk litteratur."<br/><br/><em>KLASS</em><br/><br/>"Något vackert och djupt poetiskt mitt i allt sorgligt."<br/><br/><em>Opulens</em><br/><br/>Man lägger i den drygt 500-sidiga diktboken en pappers­remsa vid de rader man vill återkomma till. Och upptäcker efterhand att remsorna inte räcker till, [...] kort sagt att man kommer att behöva återkomma till så mycket att det hade räckt med ett enda bokmärke, placerat vid försättsbladet, som permanent påminnelse.<br/><br/><em>Svenska Dagbladet</em><br/><br/>"I den här digra samlingen får alla de olika åkessonarna plats."<br/><br/><em>BTJ</em><br/><br/>När Sonja Åkesson (1926-1977) slog igenom på 1960-talet innebar det en revolution i den svenska poesin. Aldrig tidigare hade någon skrivit så på en gång tillgängliga och starka dikter. Sonja Åkesson drar in sina läsare i livets allra vardagligaste vanligheter, samtidigt som hon fångar sorgen och svindeln i existensen. Hon skriver om det som är svårt med att leva, med ett absolut gehör, språklig fulländning och svart humor. Hennes samhällskritiska och formsäkra poesi är fortfarande i högsta grad levande, och spår av den går att hitta både hos äldre poeter som Kristina Lugn och yngre som Ali Alonzo.<br/><br/>Den nittonde april 2026 är det 100 år sedan hon föddes och äntligen finns hennes elva diktsamlingar åter samlade i en bok, med nyskrivet förord av Frida Hyvönen.<br/><br/>2028 ger Norstedts ut en biografi om Sonja Åkesson, skriven av Åsa Beckman, biträdande kulturchef på Dagens Nyheter.

Vardagar 6 är Ulf Lundells dagboksurval från hösten 2020 och vintern 2021.

"Strandbergs poesi är det vackraste jag läst på länge." - <strong>Sydsvenskan</strong><br/><br/>"Ingela Strandbergs författarskap har bara blivit mer intressant med tiden, och här<br/>överträffar hon sig själv." - <strong>Svenska Dagbladet</strong><br/><br/>"Ingela Strandberg går här ännu längre i sina konstigt tröstande tankar på döden. Stirrar med ännu större djärvhet ut existensens utkanter." - <strong>Aftonbladet</strong><br/><br/>"<em>Under sjöarna</em> är på en gång enkla, suggestiva och mäktiga." - <strong>Göteborgs-Posten</strong><br/><br/>"Att läsa Ingela Strandbergs poesi är att för ett ögonblick ställa in världen på en alldeles egen frekvens." - <strong>KULT magasin</strong><br/><br/>" Allra mest imponerande är hur Strandberg lyckas balansera ett så rättframt uttryck med en blick riktad rakt mot grundvillkoren. Hon påminner om att det går att tala, eller åtminstone dikta, om liv, död och kärlek utan att hemfalla åt nednötta fraser." - <strong>Dagens Nyheter</strong><br/><br/>Ingela Strandberg fick år 2025 Aniarapriset och Samfundet De Nios Stora Pris, år 2024 tilldelades hon Svenska Akademiens Nordiska Pris.<br/><br/><em>Under sjöarna</em> är en form av undersökning av verklighetens bottnar, ett försök att skriva sig fram och ner till en sorts harmoni med verkligheten. Att leva sig fram till en enkelhet.<br/><br/>Till sin hjälp har Ingela Strandberg sin inre hund. Lyssna till sjöarna, säger hon. Följ kroppen, så långt in som möjligt.<br/><br/><h2></h2>

<b>Klassisk poesiantologi i efterlängtad nyutgåva</b><br/><br/>Det sena 1700-talet och inledningen av 1800-talet har kallats »den svenska poesins guldålder« en brytningstid då inte bara samhället förändrades i snabb takt, utan också litteraturen: sträng klassicism och kvävande formkrav gick över i »förmågan att ge ord åt det inre livets alla skiftningar från mörkaste svårmod och längtan bort ur den jordiska jämmerdalen till jublande lycka och extatiskt skådande av den himmelska skönhetens evighetsrike«, som Staffan Bergsten skriver i förordet till denna antologi. <br/>Här presenteras poesi från perioden som tillsammans kan sägas definiera detta omvälvande skede. Bergsten skriver: »Med Kellgren kom klarheten, med Franzén mjukheten, med Wallin malmklangen, med Tegnér bildkraften, med Geijer den intima tonen, med Atterbom det prunkande bildspråket, med Stagnelius den översvinnliga lidelsen, med Runeberg den vårblonda sensualismen och med Rydberg det borrande grubbleriet.« <br/><i>Svensk romantisk poesi</i>, redigerad av Staffan Bergsten, rymmer ett rikt urval av den svenska romantiska poesins viktigaste och mest kända dikter.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [1932-2022] var författare och litteraturhistoriker. Han har porträtterat diktare som Gustaf Fröding, T. S. Eliot, Tomas Tranströmer, Birgitta Lillpers, Erik Axel Karlfeldt, Katarina Frostenson, Erik Johan Stagnelius och Ann Jäderlund. <i></i>