Svenska

60 år efter utgivningen av Fort Navajo, det första Blueberry-albumet, har en rad välkända serieskapare samlats för att hylla en av alla tiders bästa västernserier. Albumet innehåller närmare 30 bidrag av varierande längd av tecknare som Michel Blanc-Dumont, Blutch, Mathieu Lauffray, Milo Manara och Philippe Xavier.<br/><br/>Serien om kavallerilöjtnanten Mike Blueberry Donovan skapades av manusförfattaren Jean-Michel Charlier och tecknaren Jean Giraud och debuterade 1963 i serietidningen Pilote. Det sista albumet i serien publicerades 2008.

Elvis och Bella försöker få barn, kämpar på med IVF och får till sist goda nyheter. Men är det goda nyheter även för Lillan? Och hur förberedda är de egentligen på livet som småbarnsföräldrar? Tony Cronstam fortsätter att roa och överraska med självutlämnande livsbetraktelser i Elvis andra samlingsbok. En bok som samlar de allra senaste publicerade serierna Cronstam skapat, men även sådant som aldrig förr visats.

En familj som återförenas för att fira jul brukar vara en hjärtevärmande tillställning. Men gamle Simeon Lee är inte av den sentimentala sorten, och har han samlat sina barn omkring sig är det för att han har bistra besked att framföra. Är det kanske därför som familjens överhuvud på julaftonskvällen hittas död med halsen avskuren? <br/><br/>När Hercule Poirot, som besöker en vän i närheten över julhelgen, erbjuder sig att hjälpa till med fallet, möter han en atmosfär som präglas av ömsesidig misstänksamhet. Snart ska det visa sig att samtliga närvarande verkar ha haft goda skäl att hata den döde. <br/><br/>Agatha Christie (1890-1976) är känd som detektivromanernas drottning. Flera av Christies deckare har på senare år getts ut som seriealbum i Frankrike. Cobolts utgivning inleds med detta julmysterium från 1938, som brukar räknas som en av Agatha Christies bästa romaner.

Året är 1961 och Fidel Castro är rasande! Alla försöker sätta käppar i hjulet för hans politiska strävanden och till och med hans närmaste krets verkar ha infiltrerats. När Castro reser till New York för att hålla ett historiskt tal är han således på helspänn. Spirou, som är på plats för att skriva om händelsen, tar det hela med ro, lyckligt ovetande om att han snart kommer att anklagas för en attack mot Castro. När Spirou förs till Kuba står hans enda hopp till Nicke och reportern Sickan, förutsatt att Sickan inte låter sig förföras av Che Guevaras karisma och kommunistiska ideal.

<i>ständigt aktuell och en måsteläsning både för den höga kvalitén och för alla som vill förstå det persiska. </i>Ulrika Stahre i Aftonbladet<br/><br/>Marjane Satrapis moderna serieklassiker om uppväxten under revolutionen i Iran. Alla fyra delar i en lyxig nyutgåva!<br/><br/>Första delen följer den nyfikna och upproriska flickan Marjis uppväxt åren precis innan och efter den islamiska revolutionen. Hon är uppvuxen i ett vänstersinnat hem och är övertygad om att hon kommer att bli profet. När revolutionen börjar dra igång blir hon istället intresserad av Karl Marx, likar han inte Gud lite i ansiktet förresten? Och hur kan hennes föräldrar vara ute och demonstrera för frihet och socialism om de samtidigt har en husa? Oroligheterna tilltar och när Marjis släktingar börjar fängslas och försvinna under mystiska omständigheter skickar föräldrarna Marji till Europa för att slutföra skolan. Det är inte längre säkert att vara kvar i Iran. <br/><br/>I andra delen av boken målas ett liv i exil upp, Marji bor i Wien och är en ung kvinna. Hon fortsätter vara en rebell, nu i vuxen tappning. Men hon drömmer om Iran. När hon till slut får chansen att återvända är både allting och ingenting som hon lämnade det. Inget annat serieverk har med så mycket humor, värme och skärpa lyckats skildra de historiska händelser som lett till det auktoritära Iran vi känner idag. I och med protesterna till följd av mordet på den unga kvinnan Jina Mahsa Amini den 16 september 2022 av iranska polisen är Persepolis skrämmande aktuell igen. För den som vill få en utförlig och lättbegriplig introduktion till dagens Iran är den omistlig. <br/><br/>I svensk översättning av Gabriella Theiler och med nyskrivet förord av Shora Esmailian

1957 dök Gaston oanmäld upp på redaktionen för tidningen Spirou. Det skulle snart visa sig att han var där för att stanna, trots kalabaliken och katastroferna som följde i hans spår. Då Gastons uppfinningar och allmänna lättja inte leder till sammandrabbningar med Nicke, så driver han direktör Gyllenhammer till vansinne varje gång denne kommer för att underteckna kontrakten.<br/><br/>Cobolts samlingsutgåva i sex delar innehåller samtliga Gaston-serier i kronologisk ordning samt ett stort antal reklamserier och specialteckningar. Serierna presenteras här med helt ny färgläggning och textning, och i nyöversättning av Björn Wahlberg. I varje volym ingår också ett fylligt extramaterial som berättar historien om Gaston och hans värld. <br/><br/>Den belgiske serieskaparen André Franquin (1924-1997) var en av seriehistoriens främsta tecknare och humorister. Han är mest känd för sina serier med Gaston, Spirou och Marsupilami.

384 fullmatade sidor med Fridolf. Torsten Bjarre var en av våra främsta och mest produktiva serietecknare, en gigant som numera nästan bara är tillgänglig på antikvariat och Kungliga biblioteket och som i stort sett ingenting finns skrivet om. Julalbumen med Lilla Fridolf är speciella av flera anledningar. Dels verkar skaparna, tecknaren Bjarre och författaren Rune Moberg, ha lagt lite extra krut på just de serierna, och dels har de, till skillnad från serierna i serietidningen Lilla Fridolf, aldrig återtryckts. I serietidningen arbetade Bjarre dessutom ofta tillsammans med assistenter som tuschade hans blyertsskisser, medan han verkar ha tecknat julalbumen helt på egen hand. Man kan också betrakta albumen från det tidiga 60-talet, speciellt julalbumet från 1963, som pionjärverk för svenska komiska äventyrsserier. Om vi letar efter svenska serier som är besläktade med de album från Frankrike och Belgien som kom att dominera utgivningen i Sverige på 1970-talet, så är det Fridolf som är först ute. Bjarre stod här på toppen av sin förmåga som bildberättare och är i vårt tycke fullt jämförbar med många av sina samtida europeiska kollegor. I Frankrike var det tecknare som Asterix skapare, Albert Uderzo, som införde en amerikansk teckningsstil med dynamisk tuschlinje, fartstreck och flitigt och uppfinningsrikt användande av de speciella symboler i seriespråket som brukar kallas för markeringar. I Sverige var Torsten Bjarre först med den amerikanska stilen. 1963 års album var alltså det som vi av flera skäl ville bygga vår bok kring. Men hur gå vidare? En plan i liten skala hade varit en gemensam utgåva med 1962 och 1963 års album. De är på 24 sidor vardera, vilket hade blivit ett riktigt prydligt seriealbum på klassiska 48 sidor, kompletterat med lite redaktionell text som satte in serierna i sitt sammanhang. Men en monumental gestalt som Torsten Bjarre kräver en monumental bok, så vi bestämde oss snabbt för att tänka större. När vi själva läste Lilla Fridolf som barn, på 1970-talet, var serien visserligen mycket rolig, men också väldigt tydligt en röst från det förflutna. Med albumen från 1960-talets början är det en helt annan sak: Lilla Fridolf är i högsta grad samtida, eller ibland kanske till och med lite före sin tid. Så när stannade tiden? Någonstans kring 1969, kom vi fram till och samma år publicerades det sista julalbumet, med 1970 på omslaget, tryckt i endast svart vitt och rött, den röda dekorfärg som i seriebranschen gick under namnet lingonsylt. Det första julalbumet med Fridolf utkom 1958, så lika bra att börja från början, och för att få med hela lingonsylteran fick 1970 bli det sista albumet i denna bok. Boken innehåller mer än 300 sidor serier av två spjutspetsar ur den svenska seriehistorien från deras allra bästa år, omslagen till samtliga album, och dessutom en generöst tilltagen faktadel med artiklar om Lilla Fridolf av bland andra Kalle Lind, Helena von Zweigbergk och Göran Everdahl.